Brandenburgs domkyrka

Brandenburgs domkyrka, formellt Dom St. Peter und Paul zu Brandenburg an der Havel, är en domkyrka belägen i staden Brandenburg an der Havel i förbundslandet Brandenburg i Tyskland. Kyrkan är det äldsta bevarade byggnadsverket i tegelgotik i förbundslandet Brandenburg och började uppföras 1165. Historiskt har kyrkan en viktig roll som en av de första kyrkorna i Mittelmark och utgångspunkt för 1100-talets tyska kolonisation av Markgrevskapet Brandenburg. Kyrkan är belägen på Dominsel i floden Havel, i nordöstra utkanten av den medeltida stadskärnan.HistoriaFör platsens äldre historia, se även Brandenburg an der Havel.År 928 erövrade Henrik I av Sachsen platsen som då var en slavisk befäst bosättning, Brandenburg, tillhörande hevellerna. I mitten av 900-talet grundade kejsaren Otto I det första biskopsdömet på platsen. Enligt biskopen Wilmars krönika från år 1170 ska ett kyrkobygge ska också ha påbörjats på 900-talet, som avbröts i samband med den stora slaviska revolten år 983, då biskopsdömet återerövrades av hevellerna.År 1157 kom området åter under tysk överhöghet genom Albrekt Björnens erövring av Brandenburg. Kyrkan började uppföras 1165, på platsen för den tidigare slaviska befästningen på öns högsta punkt. Kyrkan övertog då rollen som biskopssäte från S:t Gotthardtskyrkan i den äldsta stadsdelen, Altstadt, och i anslutning uppfördes även ett kloster tillhörande Premonstratensorden. Biskoparnas privata residens flyttades dock snart till Pritzerbe och därefter till Ziesar. Fram till den protestantiska reformationen 1527 var kyrkan säte för det romersk-katolska biskopsdömet Brandenburg. Sedan reformationen har kyrkan ett evangeliskt domkapitel, men fungerar inte längre som biskopssäte.